Puttelinas

 

Tänk så fort vissa dagar kan gå. I jämförelse med andra. Dessa dagar då jag har haft besök av mamma och Malin har bara susat förbi utan att jag knappt hunnit säga hej. Trots det så har vi tagit det lugnt och bara slöat på. Det är sånt man får göra när man kommer på besök här hos oss. Nästan som en lag börjar det bli.

Mamma har lagat god mat som vanligt. Och syster har snaggat vår hund så dem där extra kilona vi trodde vi var tvugna att banta bort försvann i ett naffs för det var bara päls! 

Ja, vi har pratat och skrattat på vårat vis . Högljutt och ibland lite väl intensivt. Men det är härligt att få vara sig själv i den formen. Och med dem där två kackel-hönorna så kan man inte göra annat än att falla tillbaka på sin storasyster-plats och bli sådär som jag var när man var liten och bodde hemma. Hur jag var? Det kan jag inte förklara. Men sådär typiskt storasyster på något vis. 

Härliga dagar som jag kommer må bra av länge att se tillbaka på.

 

Nästa gång. Ja då är det andra bullar. För då är det en lilleman som kommer få all uppmärksamhet och vi kommer undra vad vi pratade om innan han kom. Vad gjorde vi innan vi kunde sitta och titta på liten skapelse i timmar? Allt annat runt omkring, såsom mat och piff och fix kommer komma i skymmundan och Ludde kommer sitta som på en pedistal och bara få all kärlek han är värd!

 

 

 

 

Idag ska vi fira ett litet mirakel som kom till världen för exakt 7 år sedan. En liten flicka som har hunnit bli alldeles för stor. Men inte för stor för att fira med buller och bång! Ikväll gäller det att värma upp stämbanden och ta ton för vår finaste lilla Thea!