Trots

Av ren trots köpte jag jordgubbar till frukost idag. Ja och för att det kan vara de godaste bären också såklart. Jag trotsar genom att vara sådär somrig genom att äta dessa röda godingar. För sommar är det ju inte längre. Gud som jag går runt och huttrar och har mig.

I tisdags satte jag på värmen där hemma. Men då blev det liv i gubben! Stort "NEJ, men vad håller du på med?!" Det kom ju tydligen inte på frågan att man kunde sätta på värmen i maj. Haha!


Världens bästa mamma

Jag har världens bästa mamma!
Önskar så att jag skulle kunnat få ge henne en stor kram idag på hennes dag. Men den kramen får vänta till nästa helg!
Någon som också är världens bästa är min fina farmor. Pratade med henne innan idag och vi konstaterade att det såklart är hennes dag idag med, trots att hon är fars mor.
En annan mor som är en av dem bästa mammorna jag vet är Martin mamma, min bästaste svärmor.
Och mina ljuvliga svägerskor, ja bättre mammor är svårt att hitta.
Anna min vän är Amalias stolta mamma och gör det bästa jobb man kan som mamma till henne. Sofie är helt klart jordens supermamma till sötaste Axel och Maja.
Malin, väldigt ny i mammarollen. Men jag pratade med henne idag och jag kunde höra hur lugn och cool hon var i sin nya roll, mamma till lilla Edvin 2 veckor.





Vi är helt klart en hel bunt med underbara mammor som älskar våra barn till tusen. Och jag är så stolt över att ha förundransvärda mammor i min omgivning som både inspirerar och lär mig massor om att vara en supermamma.



Idag är jag en stolt mamma till den finaste lilla ängeln jag vet. Min dotter Molly. Jag har pussat extra på hennes foto idag och önskat att hon kunde komma tillbaka. Om så bara för en bråkdel sekund så jag kunde ge henne en stor mammakram. Hoppas hon känner hur mycket jag älskar henne. Och att hon var hon än är ser hur mycket vi saknar henne. Varje eviga dag. Var eviga sekund.


Hoppas ni alla fina mammor där ute har haft en ljuvlig dag!
Stor kram till er!



Jag har redan vunnit högsta vinsten, att få vara din!

Imorse på filten så passade jag och Martin på att skrapa alla trisslotter vi fick som tack för att vi passade lilla Engla.

Drömmen om en strandvilla på Råå uppdagades. Martin körde nästan iväg i sin nya sportbil. Jag svirade om i ljuvliga nya kläder. Privat flyget ringde oss och sa att vi var välkomna ombord för att sedan flyga till vårat semesterhus i Karibien i några månader. Skulle bara meddela resten av våra familjer att packa så dem kunde följa med på vår "lilla" resa. Planerna om att till hösten starta upp en gårdsbutik/ salong med svägerskan blev spikade. Osv osv.

Såklart krossades våra drömmar i takt med att vi skrapade av våra lotter. Strandvillan byttes ut till huset vi faktiskt bor i. Martins sportbil fick bli en halvt avdankad familje Saab. Resan till Karibien blev inställd. Och drömmen om gårdsbutiken är såklart fortfarande en dröm;)

Men visst är det underbart att för en liten stund känna den där pirrande känslan att kanske kanske kan det slå in.

I samma stund som man kommer ner på jorden igen. Möts man av dem riktiga drömmarna. Dem verkliga drömmarna som inga pengar i världen kan trolla fram. Att mina nära och kära är friska och har det bra. Att jag om exakt ett år kan få en morsdag present av min dotter eller son. Det är allt jag önskar.

Och jag ska berätta en liten hemlighet, jag har redan vunnit en av dem högsta vinsterna i livet. Och det är såklart min kärlek, Martin.

Men en och en annan trisslott gör allt vardagen lite roligare. För drömmar är guld värda att ha. Höga som mindre höga. Så länge vi vågar drömma!


När helgen är här för att ta hand om oss

Huxflux så hade denna arbetsveckan nåt sitt slut.
Idag startade vi dagen med att äta frukost ute på filten hela familjen. (godiset är från igår och det blev frukostens efterrätt, ett måste en lördag!)
Helgen bjuder på mycket fix här hemma. Ska hjälpa till på en möhippa här i byn. Loppisrunda. Fira morsdag.
Tror minsann att det kommer bli en toppenhelg.
Annars så rullar den stilla vardagen sin gång. Tiden har återgått till sin normala takt igen. Vilket känns skönt. Många dagar känner jag mig glad och hoppfull om livet. Och jag har en tro om att allt tillslut kommer bli bra. Men trots att tiden läker det stora öppna såret vi fick den 30 december 2011, så märker jag hur lätt det ömmar om man råkar komma åt det. Hur lätt man minns hur förbaskat ont det har gjort och fortfarande gör. Mollys frånvaro har förändrat vårat liv så mycket.
Jag skulle kunna rabbla upp hundra olika situationer som jag reagerar olika i från och med att detta hände. Utåt sett kanske det kan märkas en aningen nonchalant. Men i min värd väljer jag bara att inte lägga den fjuttiga energin på en sån liten bagatell som det kanske i den situationen är. Det kanske kommer ändras med tiden. Vad vet jag.


Jag tror även att utåt sett så ser det nog ut som att vi är på väg vidare.  Och det är vi. Men det är som med alla sorger. Vi som är drabbade är kvar så oändligt mycket längre i sorgarbetet än dem som står vid sidan av. Men fortfarande vill vi prata om Molly. Vi vill berätta hennes berättelse. Vi vill inte att hon ska bli bortglömd. Aldrig någonsin. Hon kommer alltid att räknas och har gjort det från och med dag ett.
Imorgon är det som sagt mors dag. Min dag. Min dag som jag får fira utan min dotter. Ingenting med det känns rätt. Tur att det finns så många andra fina underbara mammor med deras barn vid liv som kan fira och hylla dem. Jag ska hylla alla mammor jag känner i min omgivning! Men det är imorgon det.
Nehepp, då var det dags att hänga tvätt! Håller rummarna
för att det inte kommer bli regn idag.





Jag vill hålla dig i min famn för evigt

Jag vill hålla dig i min famn

Jag somnade igår kväll med tårarna rinnandes.
Jag vaknade inatt och kände en sådan tomhet.
Jag somnade om och drömde om dig.

Jag vaknade rofylld och lugn.
Jag höll kudden i min famn i tron att det var du.

Älskade Molly
Jag vill hålla dig i min famn för evigt.



Ta hand om varandra!






När dagarna faktiskt kan vara sköna dagar

En ljuvlig söndag för är att; Vakna, lite senare än vanligt. Öppna upp altandörren. Äta frukost med Martin i lugn och ro. Lägga mig ute på gräsmattan och läsa en bok. Kanske somna till en stund. Tillbringa dagen ute i trädgården. Åka på söndagstur i svärfars cabbe. Äta lunch i vänners trädgård.
Vila lite till på filten under plommonträdet med sambon och alla djuren.
Grilla en god köttbit till kvällsmiddag. För att sedan avsluta dagen med en kvällsrunda med hunden.
Världens finaste missar
Från kvällsrundan





Nu är det inte lång stund innan ögonlocken faller ner över ögonen för denna dag. Imorgon är det måndag. Ny vecka. Nya utmaningar, som man brukar säga=)


Bra start på söndagen

Idag startade jag dagen med att gå ut och lyssna på äppelträdet. Det är ett av dem somrigaste ljuden jag vet. Ett fullt blommande och väldoftande äppelträd som surrar för fullt. Bina är i full gång med sitt hårda arbete så att vi kan få god frukt senare i år.

För vad är godare än en nybakad äppelpaj med fluffig vaniljvisp till?


Men nu tar vi en sak i taget. Rabarberna står redo för att
bakas på, så vi börjar nog med dem =)


Det känns faktiskt lite skönt att sommaren börjar skymtas. Du är så välkommen!




Kram

Tröttis

Idag är jag allt lite seg efter en riktigt danskväll igår. Vi var nämligen på Dammstorp och dansade till Perikles och Scotts. Det var trevligt! Roligast var att titta på alla som är grymma på att dansa. Så som vissa dansade vill jag också kunna dansa när jag blir stor.

Nu ligger vi i soffan och myser. Och idag har vi en extra vovve här, lilla Engla.


Dröm

I natt drömde jag om Molly. För första gången.


I drömmen var Martins och min familj iväg på tivoli. Gjorde en massa roliga saker. Helt plötsligt slår det mig att jag glömde Molly i bilen! Förtvivlat springer jag till bilen, men hon är inte där. Bara hennes napp.
Jag börjar springa hemåt.
Jag spang och sprang. Kom nästan ingenstans. Jag var så orolig och stressad. Mitt älskade barn, hon är där hemma själv. Så liten och helt ensam. Usch, jag grät i sömnen.


Tillslut kommer jag fram. Öppnar ytterdörren. Där står pappa. Helt lugn. Han säger inget, utan bara ler sådär finurligt som han kunde göra. Jag springer fram till den lilla loppan som tryggt och lugnt sitter i sin babysitter och jollrar. Gröna fina kläder och ett blått pannband som håller på att kasa ner för hennes små ögon. (Typiskt klädd av min pappa, hihi)



I natt drömde jag för första gången om min älskade lilla dotter.
Och jag fick det bekräftat en gång för alla.
Hon och pappa är tillsammans. Och har det jättebra. Han är världens bästa pappa som fick världens bästa barnbarn i sin närhet.


När göteborgare gör Skåne, ja då blir Skåne glatt:)

Sara och hennes Andreas kom hitkörandes från goa Göteborg igår. Vi åt middag och hade myskväll! Pratade och skrattade. Idag ska dem vidare ner i Skåne för att hälsa på Andreas familj.

Som den ledighetskometen man är så ska jag vara ledig idag. Och för mig innebär det att ta dagen i lugn och ro. Dricka te och läsa bok. Sova en lur på eftermiddagen. Laga något god mat och sedan en smarrig efterrätt till det.


Diskutera

När man är två om saker och ting är det inte alltid så lätt. Det blev inga utemöbler i helgen. Jag är Martin är inte överrens om hur vi vill ha det. Så typiskt! Jag som vet exakt hur jag vill att det ska se ut=) Och när jag har fått något på hjärnan, ja det vill jag ha det NU.

Det är tur jag är lite vuxen i allafall och inte lägger mig ner på marken och skriker. (Jag la mig i soffan och surade istället, haha.)

Mattehjärtat saknar lurven

Igår var Puzzel hos hans kusiner hela dagen och busade medans vi jobbade. Rätt så tidigt på dagen så tyckte Ebbe att det var lika bra att Puzzel sov över hos dem till idag.
Men gud så tomt det är här hemma utan honom. Han gör inte mycket till väsen för sig, men ändå så är det så tyst. Inga små tassar som kommer bort om man är i köket och fixar. Ingen som har sträckt ut sig över halva min säng.
Älskade lilla pufflet!

Lördag

Hör och häpna, det blidde inte mycket av en sovmorgon för min del. Först vaknade jag helt utvilad vid sex tiden. Men det var för tidigt för att gå upp på riktigt, och inte alltför svårt somnade jag gott om. Men sedan vaknade jag vid åtta och kunde verkligen inte ligga längre. Helt igentäppt med snor och torr så det knastrade i munnen. Ne usch. Tassade ner i soffan, gjorde te och åt lite. Burrade upp mig riktigt gosigt och kollade på nyhetsmorgon.
Jag och Mette telepaterade lite innan vi hörde av oss på riktigt till varandra. En av våra klassiska turer fick det bli idag. Enkla ting för inspiration och lite shopping, för att sedan köra vidare till Boningshuset, där fikade vi läääänge och fick även såklart med oss några småprylar!
Tack för att du finns min söta vän!
Väl hemma igen så var det dags att inta den bästa platsen som finns! I soffan med min andra halva. Tända ljus. Äta lite godis från igår och kolla på repriser på tvn. Bättre regnig och snuvig lördag kan man inte ha.
Molly har oxå såklart myspys.


Läsa tidignen har jag oxå hunnit med=)



Hoppas ni har en mysig och skön lördag,
(trots det helt oacceptabla majvädret!)

Helgen är här

Fredag kväll. Snuven och glansig på ögonen är jag på väg hem till mitt kära hem. Där min finaste Martin i detta nu står och tillagar god fredagsmiddag!

Helgen är så oplanerad den kan bli. Underbart. Planer på att skrota i trädgården ligger prio på listan. Jag hoppas på att sambon är på humör för en trädgårdsmöbel- shoppingrunda. Annars åker jag själv, kopplar på lilla släpet och brummar iväg. Det har funkat förut:)

Förutom trädgårdsfix, så har jag en önskan om två härliga sovmornar. Frukost i lugn och ro för att sedan se vad dagarna kam bjuda på!
Skönt med helg!


Nytt make-up märke

Idag har vi varit på kick-off hela dagen.
Vi ska lansera ett helt nytt make-up märke. Superkul att få ta del av det redan från början. Vi fick massor av information och sedan så var det bara att gå lös på alla produkter och prova oss fram. Fanns en hel uppsjö med massor av fina färger, både på ögonskuggor, foundation, lipsgloss osv.
Det bästa av allt är att det är väldigt bra pris på allt. Den dyraste produkten kostar 349.-
Idag fick vi alla med oss ett varsitt startkit med dem färgerna som passar oss=) Lyx!
Nu efter denna dag är jag helt slut. Kände redan igår att jag började bli förkyld. Och idag har det kliat i halsen och jag är snorig och dann. Så nu efter jag ätit upp min pizza så ska jag bara krypa ner i soffan och vyssas till något tv halvbra tv program. Tror jag t.o.m tar ner mitt underbara duntäcke i soffan för att lyxa till det!


Ledig tid

Varannan tisdag slutar jag tidigt. 12.45 för att vara exakt. Och detta är riktigt skönt för mig som annars är van att jobba 9-18 (tidigast till 18..) måndag till fredag och även då jobba lördagar. Det nya jobbet och dem nya arbetstiderna är supersköna. Tänk vad en ledig eftermiddag varannan vecka kan göra gott.
Idag ska jag passa på att göra lite såna där bra saker att få gjort. Ni förstår vad jag menar. Sånt som kan vara svårt att hinna med annars när man jobbar hela dagarna.
Ikväll är det dags för sista träffen med dem andra änglabarnsföräldrarna. Känns tråkigt att det är sista gången. Det har verkligen varit ett enormt stöd för mig och Martin att träffa andra som är i samma situation. Men jag tror vi kommer träffas fler gånger efter denna=)
Om jag fick önska mig någonstans just nu så hade det varit
hit. I skuggan, vid havet i något varmt land.
Det hade väl varit något...




Vila

Nu har vi äntligen fått välja gravplats åt Molly. Vi hittade en mysig plats vid en liten buske. Där blir det fint för henne att ligga.

Vi har från första början tyckt att det är viktigt med en plats till henne. Hon ska liksom få så mycket fysisk plats i våra liv som är möjligt. Det känns skönt att ha en plats att gå till. Hennes helt egna plats på jorden. Med hennes namn inristat i stenen.

Men även om hon nu får sin fysiska plats. Så bor hon sedan första stund i mitt hjärta! Lilla skruttfian<3

Kyrkogården är där kyrkan som Mollys kusiner blivit döpta i. Det är en liten mysig kyrka som ligger sidan om vackra fria fält.


Utan er, hade jag inte varit jag.

Ibland när man är skör. Eller glad. När jag är ensam. Och när jag är skrattsugen. Så önskar jag så att mina nära vänner bara fanns några minuter bort ifrån mig.
Ibland kan jag få en sån stor längtan efter dem att jag inte vet vad jag ska ta mig till. I större delen av vårt liv har vi kunnat ringt till varandra. Först såklart så pratade vi i ca en timma i telefonen. Om ingenting. Efter vårt helt meningslösa samtal så hoppade någon av oss på cykeln och rusade iväg. Några minuter senare så var den ena hemma hos den andra och vi umgicks resten av den dagen. Vi fortsatte såklart att prata och lösa världsproblemen vi tidigare nämt i telefonsamtalet.
Vi var (är) en liten klan som höll hårt i varandra under hela uppväxten. Och vi har inte släppt taget. Hur länge det än går mellan våra numer meningsfulla samtal och träffar:) så är det alltid detsamma. Vi är så otroligt olika och jag tror att detta gör oss mer bundna till varandra. Vi behöver våra olikheter. Jag behöver er så att jag kan vara jag. Så enkelt är det bara.
Jag har haft den otroligt stora lyckan att inte bara ha världens bästa barndomsvänner. Utan under livets väg har det flyttat in yttligare livsvänner i mitt hjärta. Vänner som jag fann under gymnasietiden. Vänner jag fick genom min utbildning till hudterapeut. Och sist men inte minst, mina underbara vänner här nere i Skåne.
Ni vet vilka ni är finingar. Och jag skickar en STOR bamsekram till er. Om livet var lättare och världen mindre. Så hade jag bjudit hit er hela högen för en fika i solen=)

Dem tunga dagarna kommer mer sällan, men när dem väl dyker upp så är dem grymma mot mig.

Jag är en ängels mamma,
så fylld av lycka men ljusår från tröst.
Livet kan aldrig mer bli detsamma,
nu när jag tryckt en ängel till mitt bröst.




Igår hade jag en sån där tung och jobbig dag. Ibland vet jag inte hur det kommer sig att dem bara dyker upp så där utan förvarning. Utan jag liksom bara vaknar och känner den där stora tunga stenen i mitt bröst. Jag fick kämpa hela dagen på jobbet för att inte bryta ihop i tårar. Jag grät på vägen hem.


När jag pratar med folk omkring mig om Molly så är många så himla förstående. Som mina nya jobbakompisar tex. Hur fina som helst. Flera av dem är inte speciellt barnkära över huvudtaget och kan inte tänka sig att skaffa barn själva. Men dem har inga problem att prata om mitt barn och dem tilltalar henne vid hennes namn. Som det mest naturliga i världen. Som om hon finns för dem med. Det värmer så i hjärtat.

Igår vid lunchen så satt vi alla och pratade om barn. Vi pratade om Molly, om min kollegas lilla 1 1/2 åring. Och tjejerna var så gulliga i mot mig. Dem satt och spådde när mitt nästa barn skulle komma.

"Ida, jag tror det går fortare än du tror!"

Åh vad jag önskar att dem har rätt i det dem spådde! För i all saknad så finns det en otrolig längtan till Mollys syskon. Känslan att få lära känna en liten skuttbebis till i min mage är en känsla som gör att mina sorgtårar byts ut i glädje tårar. Längtan och väntan har ju liksom aldrig tagit slut för oss. Vi väntar ju fortfarande på vårat barn. Ett livs levande barn. Men det är bara en önskan, en dröm. Jag vågar knappt tänka att det en dag kommer bli så.





Plocka in

I tisdags plockade jag fina plommonkvistar och placerade lite här och där. Molly fick dem stora kvistarna i hennes hörna. ( I min drömvärld hade hon ju legat och sovit i sin vagn under det underbart blommande trädet...)

Även om man vill vara ute och njuta av den vackra våren så är det inte dumt att plocka in lite vår inomhus:)


God morgon

Tittar in och hälsar er en god morgon ifrån Lund innan arbetsdagen börjar!

Ha en fin torsdag!


Energi

Solens underbara strålar bara pumpar energi åt oss! Gårdagen var helt ljuvlig och vi var ute och påta i trädgården mest hela dagen. På kvällskvisten grillade vi gott. En utav dem bästa tisdagarna på väääldigt länge. Så nu orkar vi jobba 3 dagar till denna veckan.


Ta hand om varandra där ute!


RSS 2.0