Påsk

 
 
 
Då säger hälsar vi Glad påsk till er alla där ute!
 
Här hemma bjuder långfredagen på snöigt och blåsigt väder. Det som varit så fint hela veckan. Jag minns en påsk när mamma bvar nere och vi skulle bege oss till svärföräldrarna på påsklunch. Det var så varmt. Sommarvärme. 
 
Idag får vi klara oss utan det. Och det ska nog fungera ändå.
 
Så idag står just den där påsklunchen på schemat med Martins familj. Vi ska även gå till Molly och ge henne en påskbukett på hennes grav. Så för vår del blir det på med vinterkläderna och prommenixa!
 
 
 
Ha det fint nu i helgen!
 
 
Kram!
 

Vide

 
 
 
Det går inte en dag utan att jag tänker på Molly. Och så kommer det nog vara resten av livet. Vissa dagar pratar vi om henne som om hon fanns runt omkring oss. Vilket jag tro att hon gör. Jag besöker hennes grav minst en gång i veckan. Hälsar att vi har det bra och att lillebror växer och är världens finaste lilla kille. Att hon hade varit en stolt storasyster. 
 
För ett år sedan när viden började visa sig så var jag mitt i den tyngsta sorg jag någonsin upplevt i hela mitt liv. Allt var bäcksvart och när jag blickar tillbaka för jag ont i magen. Jag var i den djupaste av hål jag kan tänka mig och det var så jäkla tugnt att hitta något att greppa i för att börja ta sig upp från det där helvetsgapet.
 
En natt när jag var ute och gick med Puzzel så tittade jag upp mot trädkronorna. Och jag såg något magiskt. Alla små videknoppar lös upp i vårnatten. Jag fylldes av ett glädjerus som jag inte kan beskriva. Där var dem. Alla små änglabarn. Alla små videungar som fortfarande sover. Dem var så många. Flera stycken på en och samma gren. Dem satt tillsammans och lös upp mitt i natten. 
Molly var en av dem alla. Inte ensam, utan tillsammans.
 
Idag när jag gick och vaggade min älskade trollunge till söms så möttes jag av samma hav med videung. Mina ögon tårades och min känsla som jag hade för ett år sedan slog in i mig. 
 
Jag önskar så att jag hade fått slippa gå igenom förlusten av Molly. Men idag ser jag det på ett annat sett. Molly var en gåva som inte är lik någon annan gåva. Bara jag kan förstå mina tankar kring det. Men om jag yttrar mig så här: Idag är jag glad att jag fått gå igenom det vi gjorde. För att idag kan jag älska djupare, sakna starkare och le innifrån. 
 
 
Något jag bara kan tacka Molly för. Min lilla skrutta!
 
 
 
 
 

Påskipåsk

 
Idag skiner solen! 
 
På dagens agenda står påskpix. Ludvig och jag ska dona med det som hör påsken till idag. Vi ska fixa lite påskpynt hit hem. Vi ska pyssla med lite ägg som ska fyllas med roligheter till Ludvigs kusiner och några andra! Detta gillar mamman i huset! Pyssel är något jag aldrig kan få för mycket utav. 
 
 
Påsken är den bästa högtiden vi firar i Sverige tycker jag. Inga som helst krav. Många dagar att bara lata sig på och umgås med nära och kära. Hoppas vi får lite sol nästa helg så man kan sitta ute under en filt och smutta på en god kopp kaffe! Hoppas kan man ju göra..
 
Kram till er!

Skötbordet

 
Det här älskade skötbordet. Om Ludvigs humör inte går att tämja på något vis. Inget vaggande, pussade, busande fungerar. Utan skriken fortsätter att ljuda ut ur den lilla lilla munnen. Så är skötbordet allt som oftast räddningen. Hur trött han än är så piggar han alltid på sig här. Snackar och skrattar. Det vänder ofta när man tar upp honom igen. 
 
Pluttungen!
 
 
 

Kvällstid

 
 
 
Vi är familjen
mysa-i-soffan-hela-kvällen-lång.
 
Det bästa som finns.
 
 
 

Hilma Sofia Nord

 
Igår var det dags för lilla gumman att döpas. En jättefin dag med en superhärlig präst. Jag läste dikt och kunde knappt läsa så rörd jag var, haha. Hilmas föräldrar bjöd på en helt fantastisk fest efteråt med supergod mat och härlig stämning!
 
 
 
Tack för att ni finns fina vänner!
 
 
 

Barnskratt

 
Igår hörde jag det ljuvligaste av saker man kan höra. Barnskratt. Ludvig skrattade för första gången. Så underbart så jag bästan började gråta. Det var ingen mindre än Hilma som lyckades få honom på så bra humör. Så härligt att se att dem faktiskt börjar kunna komunicera med varandra! 
 
 
 
Idag ska vi träffa en massa andra små barn i föräldragruppen här i Svalöv. 
 
Kram och hej!

Magläge?

 
 
 
 
Luddeliten har lyckats klura ut hur man slipper ligga på mage! Han har
aldrig gillat att ligga just på mage. Nu har han trixat sig
runt flera gånger.  
 
 
 

Mys

 
Idag knakar det i huset här hemma. Det verkar som om blåsten har tagit ett järngrepp om Sverige. Och snart kommer snön...
 
Jag har inget dåligt samvete av att ligga på soffan idag med en tjock stickad tröja. Dricka nån kopp för mycket kaffe och surfa runt på inredningsbloggar och inspireras. Lilleman ligger gott i vagnen efter promenaden. Sådana här dagar kan vara den bästa ibland. När håret får stå på ända hela dagen. Man skruttar runt här hemma i lugnan ro. Kollar knappt på klockan utan bara tar dagen med ro. 
Jag kan laga mat i lugn och ro inför kvällen för det är liksom inget annat som står på schemat. 
 
Imorgon skulle det visst komma en himlans massa snö oxå. Då blir det ju ännu mer befogat att bara vara inne och mysa. Mysa. Om jag skulle gå på en arbetsintervju någon gång och dem skulle fråga mig om mina bästa egenskaper. Då skulle jag säga att jag är världsbäst på att mysa. Jag är verkligen grym på det! Haha.
 
 
 
Kram på er i blåsten!
 
 

Pappa är idolen

Redan nu kan man verkligen se hur Ludvig kommer se upp till sin pappa. Han skiner alltid upp så fort Martin pratar med honom. Ibland när vi ligger och myser i sängen så ser jag hur Ludde ligger och riktigt kollar på Martin. Långa stunder. Han tittar sådär beundransvärt på honom. Världens bästa pappa blicken. Det är så värmande för själen!


Köket husets hjärta, kökssoffan kökets hjärta

 
 
Projekt slipa, tvätta, slipa, måla, måla och måla är nu färdigt sedan någon vecka tillbaka. Nu står den där i köket och väntar på en mjuk och skön dyna att sitta på. 
Tanken är att vi även ska bygga ett nytt större, grövre och rustikare köksbord. Där krävs det lite mer planering. Men om jag förstått min sambo rätt så har han  åtminstonne beställt hem virke till det. 
Ingen stress när det gäller den mannen =)
 
 
Tanken är alltså att ha ett stort familjebord, en mysig köksoffa och så några fina stolar till. Det är här som vi lägger hjärtat i köket. Jag vill att det ska vara här vi, vår familj, ska föra dem mest livliga diskussioner. Skratt som gråt. Allvarligt som tramigt. I den här soffan ska man kunna kura ihop med en vän och dricka en kopp kaffe och reda ut dem viktiga sakerna i livet. 
 
Jag kan föreställa mig en trött Ludvig i skolåldern. Vägrar att äta frukost..(precis som sina föräldrar..) Trött och inte alls sugen på att gå till skolan ligger han och vaknar till liv i köksoffan medan jag gör något extra gott till honom bara så han ska få i sig lite energi inför dagen. 
 
 
 
Härom dagen pysslade jag även ihop en liten pompom. 
Hängde den i fönstret och jag gillar den jättemycket!
 
 
 
Nu ska jag knata ner i soffan och kolla till mina pojkar som lördagsmyser. Har inte hört ett ljud där nere ifrån på väldigt länge så jag kan bara ana vad dem gör...zzzzz.
 
 
 
Hoppas ni har en fin lördag!
 
 
 

Hilma och Ludvig BFF

 
Kärlek börjar med bråk säger dem ju alltid.
 
 
 
 
 
 
En vacker dag kommer dem ha stor glädje av varandra. Just nu fattar dem ju inte någonting om varför dem måste bli ihoptryckta i en soffa, sittandes när dem inte ens kan sitta. Massa gulligullljud från både mamman och tanten. Ne. Det kommer andra dagar då det kommer vara mycket roligare att umgås. För det kommer dem få göra mycket dessa två små. Varesig dem vill eller inte!
 
Men tänk ändå. Så stora dem ha hunnit bli. Våra små pluttisar!
 
 
 

Happy happy!!

 
 
 
 
 
Trevlig fredag!

Luddeliten

 
 
 
 
 
Jag ångrar min ganska så positiva inställning till snön. Nu är vi där igen. Puzzel blir dyblöt och golvmoppen tas fram i tid och otid. Det är blött och slabbigt ute på vägarna och vagnen blir hur skitig som helst...
 
 
Ni som tror att jag har något annat att blogga om än min son tror nog lite fel..haha. Jag är ledsen men det är HELA min värld och nu är det inget roligt att fota annat längre. 
 
 
Imorgon är det fredag och då är det lite planering för mig och min andra hälft. Inte Martin då utan Mette. Det känns mer som det är hon och jag som lever ihop nu. Haha. Är så otroligt lyckligigt lottad som har henne nära mig och jag är så innerligt förälskad i hennes dotter så jag kan helt enkelt skratta mig lycklig som får tillbringa så mycket tid med dem!
Som sagt så har vi lite saker att planera. Lovar att visa er!
 
 
Nu är det tvmys med min andra andra hälft. Han som jag inte kan leva en dag utan och som mitt hjärta fortfarande (efter snart 7 år tillsammans) gör frivolter för sådär titt som tätt!
 
Kram på er!
 

Vårkänslor

 
Igår var vi ute hela eftermiddagen. Ludde sov gott i vagnen och jag åt lunch i solen. Drack kaffe och läste tidningar. Puzzel låg helt utsträckt på trädäcket. Visst fick man ha på sig sin jacka. Men solen värmde riktigt gött ändå.
 
Idag vaknade vi till massor med snö igen!
Så kan det gå. Än så länge tvekar våren. Men det är väl så det ska vara. Det får ju inte heller gå för fort. Då hinner vi ju inte med alls...
 
Så idag ska vi ut i snön och pulsa. Puzzel är glad i allafall. Han älskar snö!
 
 
 

Måndag

 
Solig måndagmorgon!
Men enligt dem som varit ute idag så ska det vara förjordat kallt. Men det stoppar inte mig och mina primmiskompisar att ge oss ut på den dagliga rundan!
 
 
 
Annars så flyter livet på här hemma. Veckorna har aldrig försvunit så fort förbi. Jag och Ludvig har våra rutiner och har verkligen lärt känna varandra. I förra veckan var han mest gnällig hela tiden. Skrek på ett sett som jag aldrig hört honom skrika innan. Så visst går det i perioder. Men allt som oftast är han världens snällaste lilla kille och brukar allt som oftast vara nöjd.
 
 
Allt som oftast kan jag bli helt tårögd och hela kroppen blir spängfylld med känslor över denna lilla skruttunge! Det sköljder då och då över en stor våg och jag kan inte sluta gråta av lyckan att få ha honom hos mig. Han är så fin och det är en glädje att få vara hans mamma och få följa honom varje dag.
 
 
 
 

Groda

 
 
 
Vår minigroda!
 
 

Fredagslycka

Slänger in en bild från mobilen! Många bilder på Luddeliten hamnar just på mobilen och jag vet att många som vill följa denna unga man mer är gärna vill se honom dagligen i form av bilder. Och något som är säkert; bilder på honom finns det i mängder med en fototokig mammi!


Tuffe

 
Här hemma har vi en riktig tuffe!
 
Idag blir Luddeliten 3 månader!!! Och det var dags för vaccination. Två sprutor, en i vardera ben. Samtidigt! Först fick lillen nån god sockerlösningen som bebisar i allmänhet ska tycka om och på så vis leda bort lite av smärtan. Men redan vid provsmakningen spottade Ludvig ut allt. Rynka på näsan och vände bort huvudet. Ok. Då struntar vi i det.
 
Lite skrik. Sen var det bra! Min älskade lilla tuffing. Tänk att man kan bli "stolt" över en sån liten människas insatts. Så idag dagen till ära fick Ludvig på sig sin tuffa solbrillor som han fick av sin snälla kusin Elias igår!
 
 
Tre månader av ren ren lycka.
(Man vet att man mår bra i själen när man går och halvretar sig på att dem borde soppa gatorna snart för det är så mycket grus! Härliga beskymmer nu för tiden!)
 
 
 

Instagram

Nästan dagligen lägger jag ut bilder på min instagram. Det är ett jättemysigt sätt att dela med sig av vardagliga glimtar i form av foto!


Älskar bilder!


Fredags sol

 
Idag vaknade vi till klarblå himmel och strålande sol! Så
nu väntar en ljuvlig fredag.
 
 
 
Kram på er!

RSS 2.0