Puttelinas

- Ida -

När man vill så mycket

 

 

 

Ja jag vet...fy så länge det har varit tyst här inne. 

 

Men i ärlighetens namn. Var tar iden vägen? 

 

Min lilla son har blivit strörre och aktivare. Mer och mer krävs för att Ludvig ska få bli stimularad. Alltid (oftast) med gott humör, men såklart ändå mer krävande. Denna tid är fantastiskt rolig! Jag älskar varje sekund av den. När min lilla bebis helt plötsligt förstår saker jag säger till honom. Och när han liksom kan svara mig, på sitt vis. 

När vi kan skoja tillsammans och brista ut i skratt båda två. För denna unge man han har humor! Så himla härligt att se.

 

Jo, så att min tid har liksom fått disponerats på andra saker. Eller jag har fått välja bort. Så bloggen här har fått bli lite lidande. Jag ska försöka att bli bättre...!

 

En vecka.

Om en vecka ska Ludvig skolas in på dagis. Då ska min lilla guldklimp ta och bli ett dagisbarn. Leka med andra barn. Lära sig fler sånger och tycka det är pest att någon tar leksaker ifrån honom. Och medan han gör det så ska ju jag jobba. Jag ska jobba med en annan liten guldklimp, min brukare. 

 

Vardagen kommer sakta komma krypande, och jag är nog väldigt redo för det!

 

Ne nu måste jag hinna ikapp tiden här =)

 

 

 

 

 

Lilla älskade unge, man blir alldeles varm när jag ser Dig. Längtar. Kram farmor och "babor".

Hallå där ! Vad är det som står bakom soffan?

Fina Ludvig! Hoppas ni nu får en fin vecka innan dagis startar. Kramar till er <3

Åh så go han är!
Hoppas så allt är bra med er!?
På måndag är det även dags för Julius att bli dagis barn känns så konstigt.
Stor kram till Er