Puttelinas

 

Här kommer lite bilder från vår semster i Sälen!

 

 

Ludvig, ett busfrö. 

 

Tänk att denna lilla gullunge är mer än 13 månader. Och man märker tydligt att han börjar förstå en massor av saker. Han har full koll på vad man absolut inte får göra och just därför så är det ju jättekul att göra dessa sakerna.

 

Dra ut kontakterna så lampriona slocknar. Klättra upp i soffan och stänga av datorn (som är placerad bakom soffan) , slå sin bästis i huvudet, dra Puzzel i pälsen samt pilla i hans ögon.  Slänga all sin kraft åt sidan när man ska bära honom i trappen, vägra sova när det är läggningsdags..ja ni vet sånadära saker.

 

Så här hemma övar hans mamma och pappa på att sätta tydliga gränser. Va lite hårdare i tonen för det som är absolut förbjudet. För än så länge så kan man ju inte förklara något för honom. Utan nu är det bara STOP.

 

Spännande tid.

 

Med allt detta kommer ju även massor med lite mer positiva delar också. Han börjar mer och mer härma vårat prat. Han snappar upp mycket av våra ord och fler och fler ljud som han gör liknar våra ord. Så himla roligt!!

Jag skrattar hjärtligt med och ibland åt honom. Denna lilla filut har en skopa humor och det är så himla fantastiskt och se att han faktiskt kan skoja med en medvetet.

 

Som när man ber om en puss, och han skakar på huvudet! Haha, unge!

 

Jag är så oerhört tacksam över att få följa denna underbara lilla människa. Min kärlek till Ludvig går såklart inte att beskriva med ord. Men jag kan säga att det är om inte daglien så nästan dagligen i allfall sådär att jag tittar på honom med tårar i ögonen och tänker att han är verkligen mitt barn. Det var han som låg i min mage och som kom ut som en frisk och alldeles perfekt liten pojke.

Ja jag fattar det helt enkelt inte. 

 

Denna kärleken.

Min lilla son, som just nu är full med bus och envishet!