När man blickar tillbaka

Måndag morgon den 3 december 2012. 
Påklädda och redo att åka in till förlossningen!
Gud så redo vi var!
Här var jag pigg som en lärka!
Nu kunde det få sätta igång.
 
Uppkopplade.
 
Mobilerna fick bli tidfördriv.
 
Dags att få lite hjälp av den underbara lustgasen! 
Förutom en spruta i benet (någon form av morfin, glömmer alltid namnet). Så var lustgasen den ända smärtlindring jag använde.
Efter en riktigt trög start i igångsättningen. Så gick det desto snabbare på slutet.
När väl värkarbetet satte igång så var Ludvig ute efter fyra timmar! 
Barnmoskan tog hål på mina hinnor 14.15 och Luddeliten tittade ut vid 18.19.
 
Ludvig. Första bilden!
 
Efter en natt på IVA uppvak fick jag äntligen komma ner till min nyfödda son och Martin. Jag förlorade 3 liter blod  och var fortafrande lite ringrostig. Men på något vis hur pigg som helst ändå!
Gud, jag kunde inte sluta titta på honom.
 
 
Mina allt.
 
 
 
Åh vad härligt att blicka tillbaka. Det är så mäktigt att få möta ett helt nytt liv. Att få bli mamma till ett livs levande barn. När jag tittar på dessa bilder och sitter här med tårarna i ögonen av glädje så känner jag bara att jag vill göra det igen. Och igen och igen! 
 
 
Jag säger som gulletussan: "Barn är väl ändå meningen med livet". 
I mitt liv är Ludvig min mening. 
 

Kommentarer
Postat av: Jenny

Helt underbar känsla!!!

2013-02-23 @ 11:07:17
URL: http://www.naughtynature.blogg.se
Postat av: Caroline

Åh så mysigt!! :) Tänk vad tiden gått, känns som igår då vi fick en bild på mobilen, där det stod att lille Ludde hade kommit:)Förresten, hade ni planerat att ha randiga tröjor den dagen?;) hihi

2013-02-23 @ 12:57:13
Postat av: Alex Nord

Ketogan, 5mg/ml!

2013-02-24 @ 23:53:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0