Puttelinas

- Ida -

Vårig helg

 

 

 

I helgen har vi bland annat morgonmyst i soffan!

Det gör vi ju varje dag men nu var ju Martin även med. 

 

Vi har satt upp persienner i sovrummet vilket har resulterat i att Ludvig inte vaknar när solen går upp och tror att han ska vara vaken och pigg då, runt 05.30.

Så nu med mörker i sovrummet så sover han längre och mamman och pappan

blir pigga och glada föräldrar! 

 

Dock har det ju klart resulterat i att han är vaken lite längre på kvällarna, men det är ju bara bra för då hinner Martin också träffa honom när han kommer hem sent från jobbet!

 

 

Luddeliten börjar bli en riktig liten charmknutte! Världens goaste lilla kille som allt som oftast bjuder på ett leende. Ibland fattar jag inte att han är min son. Denna vackra lilla knodd. Är han verkligen vår?!

 

 

I helgen har vi även blivit bjudna på god mat och gott vin. Att äta middag nu för tiden (..och jag kan bara tänka mig hur det blir snart, än så längre ligger ju Ludvig där man lägger honom..) är inte som förr. Mitt i allt så är det dags för mat. Eller så är det en trött liten kille som absolut inte vill ligga på golvet utan vill sitta och gosa i pappas eller mammas knä.

Hur som haver. Vi fick en otroligt god fin middag av våra underbara vänner. Martin fixade med efterätten som kanske blev lite väl nyttig för hans del. Fruktsallad bjöds det på, med det hade nog önskats vara chockladpudding och marrängsvisch!

Nya tider nu.

 

I går var vi ute nästan hela dagen. Så underbart skönt det var. Frisk luft och sol kan man inte få för mycket av. Ludde både åt, sov och var vaken ute i det härliga vädret. 

 

Och medan vi satt där ute på trädäcket, jag och Martin. Han matade en halvsovande bebis och jag skurade utemöblerna. Så tittade vi på varandra...."Vi har det allt bra". Tänk så bra vi har det. Just i stunden så var det nästan för bra för att kunna ta in.

 

Vi är friska.

Ludvig är hos oss och ger oss mer kärlek än vad vi kunnat föreställa. Vi har ett fint hus, en trädgård. Tre hårbollar.

Underbara familjer som ställer upp för oss i vått och torrt.

Älskade vänner.

 

Tänk att det inte alls krävs mycket för att man ska känna

den där vågen av tacksamhet komma sköljande över en. 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ja Ida, nu har verkligen allt och det är ni verkligen värda!❤
Önskar att vi med kommer ha det som ni en dag!;)

Anonym. Jag menar att man ofta hela tiden söker efter mer. Men stannar man upp så och ser vad man har, så är man ju berikad med så mycket. Oavsett vad det gäller, barn, djur jobb osv...
Livet är här och nu :)

Det var jag som skickade det anonyma;) glömde visst skriva namn;) Du har så rätt så Ida!:) jag är verkligen en som borde tänka så😘