Puttelinas

- Ida -

Sorg förenat med framtidsdrömmar

Det är blandade kännslor som kommer upp när jag går och "plockar undan" Mollys tänkta saker. Att packa upp väskan med alla hennes tänkta kläder som hon skulle haft på sig på BB riktigt biter tag i maggropen och jag hejdar inte ens tårarna från att komma. Känns som om varje plagg jag lägger tillbaka i lådan är ett litet farväl i sig. Känns som om jag plockar undan efter en gäst som bott här hemma ett tag. En gäst som aldrig kommer komma igen.

Vemodigt och overkligt.

I rummet står nu vagnen som med stor omsorg var bäddad mjukt och fint för den lilla bebisen som skulle komma om bara några veckor. Nu är den inte bäddad längre och det kommer dröja innan det ligger någon bebis där i. Molly kommer aldrig få känna så mjukt och skönt jag hade gjort för henne.

Samtidigt som det är hjärtskärande till tusen att gå runt i detta så är det inte direkt jobbigt på något vis. All sorg man känner till att Molly aldrig fick komma hit och få använda allt vi köpt och tänkt till henne, känns samtidigt inte tung.

Hon har ju faktiskt inte varit här. Hon har aldrig legat i vaggan. Hon har aldrig användt kläderna. Dem hann aldrig bli hennes.

Och det sitter inte i prylarna.

Dem här kläderna. Den här vagnen. Barnrummet. Alla saker som finns här hemma ämnat för vår förhoppningvis kommande bebis. Dem väntar troget. Väntar på att en vacker dag få bli användna.

Så länge får dem stå där. Samtidigt som dem bara skriker sorg, mörker och ett liv utan våran dotter. Så ger dem ändå ett sken av framtidtro och hopp.

Nej, tyvärr kmr aldrig Molly få känna hur mjukt o skönt du hade bäddat för henne.. Hur fint mamma o pappa hade fixat i hennes rum eller bära dom söta, nytvättade kläderna du hade packat med till BB.. O det är sååå hjärtskärande!

Går inte en dag utan att jag tänker på Er <3

Men jag är övertygad om att Molly kände av hur önskad, efterlängtad men framför allt, älskad hon var av Er.. För varje dag ni fick tillsammans med Mollymagen, så kände hon av Er kärlek till henne.

O hon vet att hennes kommande lillasyskon kmr att få det bra i det som var tänkt till henne..

Sängen, vagnen, kläderna.. Men mest av allt NI som föräldrar <3



Beundrar dig så enormt Ida! Kram på dig..

<3 Det gör ont och skär i mitt hjärta så otrolig mycket . Finaste lilla Molly du är så saknad. Alltid kommer du finnas i våra tankar ! Och du har världens finaste föräldrar man kan önska sig <3 Längtar så tills imorgon när vi kommer och bara få vara med er ta hand om er och få prata, skratta och gråta . Tusen kramar på dej min älskade vän !